alicehemligheter

Det juridiska språket

Något som är svårt med tanke på det komplicerade språkbruket, är inget mindre än juridik. Att språket i domar och domslut samt lagar, går att förstå för gemene man har nämligen en stor betydelse för allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Men om det nu är så svårt att förstå vad allt innebär i Sverige, tänk så svårt det är i ett annat land. Behöver du hjälp med att förstå juridiken i ett visst land kan du läsa mer här: https://www.familjensjurist.se/fragor-och-svar/soker-du-advokat-eller-jurist-i-ett-annat-land-eller-annat-rattsomrade

Juridik ska förstås av alla

I Dagens Nyheter kan vi faktiskt läsa om just detta, att det inte alltid är helt enkelt att förstå just juristspråk och således även juridiken. Med ord som ehuru och eljest ditfästa mitt i allt blir plötsligt meningen så krånglig. Det visar sig också att det faktiskt ofta är just unga jurister som krånglar till det, genom att leka med ålderdomliga ord utan att ha ett riktigt väl genomtänkt syfte för det. Äldre jurister uttrycker sig rakare enligt två erfarna jurister och professorer, med åldern inser man att man inte behöver vara märkvärdig bara för att man är jurist. Det går nämligen att skriva tydligt och enkelt även när det kommer till juridiska frågor. Ehuru ska till exempel undvikas, istället används numer oftast fastän/trots att och eljest med annars/på annat sätt

En 44-årig man åtalades på torsdagen för fyra fall av springnotor på krogar i Göteborg. De fyra springnotorna blir på juridiskt språk bedrägligt beteende – Göteborgs-Posten

 

En annan sak som kan bli krångligt på ”juridiska” är vad för könskategori man föds i/identifierar sig som/lyder efter. Nu kan vi läsa i Expressen hur att man genom att uppta pronomet hen i svenska språket är ett steg framåt, en steg som med fördel även kan införas i lagtext och genom att införa ett tredje juridiskt kön.